Känsligt inlägg

Det här året ska bli det hälsosamma planet i allt för mig och det här gör jag för min egen del såklart - men även för min familj för att kunna vara med och ha fredagsmys i soffan och vara med i pulka backen eller simhallen ! Det är någonting som måste ske och jag ska ärligt säga att jag har alltid varit öppen för förslag på en förbättring och är beredd på att testa det mesta och jag har gjort det, från mediciner och träning till samtal och att isolera mig ! 

 

Jag har verkligen inte mått bra i min kropp alls dom senaste 2 åren, men jag tror nu att jag har fått se och kännt det mesta och jag börjar kanske att acceptera det mer och jag måste inse att jag inte kommer kunna vara den som kan ha stenkoll på allt och behöver vara alla till lag osv. Det har varit en stor press och stress på alla plan bland alla runt omkring mig - men jag har mist väldigt viktiga personer i min omgivning som har gjort mig väldigt ont - men jag har även där insett att jag inte kan vara alla till lags och jag tänker inte lägga mer energi på det och då kände jag med en gång att det lättade i hjärtat att jag inte "gräver ner"  mig i dom känslorna som jag alltid gjort annars. 

Att man inte vill veta eller känna till vad jag går igenom kan jag verkligen inte tvinga nån till ! Ingen ska behöva känna ett måste. Det enda jag vill säga är att jag begär inget av nån utan bara att dom behöver acceptera att det är som det är just nu och den här skiten (rent ut sagt) tar tydligen en jävla tid  ! (ursäkta språket). 

Jag förklarar mig inte utan jag vill bara skriva detta så att jag får saker ur mitt system så att jag kan gå vidare med mina tankar .... 

 

Jag går fortfarande på samtal med min kurtor som är så fantastisk. Hon kan se igenom mig och jag kan lätta på alla mina funderingar och det mesta blir så självklart när man är där och pratar högt om vissa saker - så vet ni ! ? Jag har börjat prata högt för mig själv ! Så skulle ni råka på mig att jag pratar med mig själv så bli inte rädda - jag gör det för att kunna släppa på många tankar som annars fastnar och upprepar sig ... 

 

Jag har även fastnat med min träning. Det har inte gått som jag vill på väldigt länge. Jag får yrsel, hjärtklappning som leder till ångest och jag blir ledsen. Mycket av att det går så mycket segare att komma igång pga viktuppgång och rädsla. Nu måste jag få skryta lite ;) Jag har fått börja träna uppe på sjukgymnastiken på vårdcentralen varje tisdag 1 h till 1,5 h och jag har fått ett program som jag ska följa 1 gång i veckan och jag känner mig lite taggad. En lycklig känsla som jag känner inför det här, det är lite gamla jag som får komma fram och känna att få lite puls och inte behöva gräva ner mig. Jag ska lära mig att inte ta i för mycket, jag ska hitta en gräns så att jag inte blir sängliggande dagen efter. Börja väldigt försiktigt och fortsätta och se förbättring och jag vet redan nu att ENDORFINER gör en LYCKLIG ! Jag har saknat det och jag hoppas att rädslan ger med sig? 

Idag när jag fick vila ordentligt så gjorde jag en del av programmet hemma och det var så roligt att jag kommer ihåg så mycket från min gamla träning ! Jag gick först 10 minuter på mitt löpband och sen göra vi lite balans med benböj och utfall och sen lite armar /mage och sen lite hopprep och sen avslutade jag med 10 min jogging och jag älskar det ! Jag älskar att bli svettig och jag älskar hur energin ger mig andrum att känna mig levande. ♥

Jag vill vinna denna kamp mot min hjärna som har övertaget och som fortfarande känner sig trött, men vi ska ta babystep sen så ska jag unna mig träning och bra mat...