Down!

Jag har i flera dagar (vågar knappt skriva det ) mått helt ok inga direkta downs alls mest trött och det får man nog ta, särskilt när det är mycket pollen ute...


Även den här dagen har kört på i ett helt ok mood.  Men så kom denna kväll och jag slogs ner till botten! Hårt hårt. Jag fick en hjärtklappning som blev till oro och ångest och känner mig ensam. Jag är expert på att komma in i min roll till den sprudlade människan som ska hinna med allt det finns ingen stopp knapp! Jag blir så trött ... 
Jag kan sätta fingret på en del och det är mycket tankar som känns från flera håll och det sätter sig fast i hjärnan. Jag blir så ledsen och vill inget annat än att släppa dom där dumma små jävlarna... Jag vill inte bry mig eller älta...

Jag drar täcket över huvet och hoppas på att tårarna tar slut ..... 😔