Hjärnan spökar!

Många ggr under den här tiden när jag inte har skrivit har handlat mycket om att man inte behöver skriva om allt som ploppar upp i hjärnan just då för sån är jag... 

 

Det som har varit mest jobbigt är att jag har kännt mig så ensam. Jag vill inte hela tiden tjata på folk och orkar inte längre vara jobbig så har även dragit mig undan från det. Jag låter vardagen tuffa på har bara umgåtts med min familj. Jag älskar det, men jag har alltid även värdesatt min vuxna tid med mina vänner, men alla verkar ha mycket nu, så är det säkert. Men min dumma hjärna sätter griller direkt och jag tänker bara negativt, alltid negativt, spelar ingen roll vad det handlar om. Allt är alltid så dumt.

Speciellt går tankarna runt att ingen orkar umgås med mig för att jag mår som jag gör, men när jag umgås med mina vänner så är det inte så att jag sätter mig direkt och förklarar hur jag tänker - tycker - äter, utan jag försöker att bete mig som vanligt men att jag kanske inte är lika allert. Mina vänner är en viktig del av mig, men jag är rädd att jag inte orkar lägg ner energi på det fast jag vill men jag känner mig jobbig....

 

Nu är det hjärnan som härjar och klockan börjar  att bli mycket så ska få  tjejerna i sängen och jag ska med gå och lägga mig för huvudvärken börjar känna sig påmind  ! Natti Natti alla :)